Vad är gjutasfalt?

Gjutasfalt är en hålrumsfri massa av bitumen, filler och stenmaterial. Den läggs varm, vid ungefär 200 till 230 grader, och flyter ut till en tät yta utan att behöva vältas. När massan kallnat är den vattentät och tål tung trafik och höga punktlaster. Gjutasfalt används därför på broar, parkeringsdäck, terrasser och innergårdar, och som spårgjutasfalt på vägar med tung trafik.

Gjutasfalt läggs normalt i 20 till 40 millimeter, beroende på användning. Ett tätskikt på en terrass eller innergård ligger i den nedre delen av spannet, medan slitlager på broar och parkeringsdäck med fordonstrafik läggs tjockare. Vid spårläggning på väg styrs tjockleken av hur djupa spåren är. Vi bedömer tjocklek per objekt utifrån konstruktion, last och vad som ska ligga ovanpå.

Ja, gjutasfalt kan läggas direkt på befintlig asfalt om underlaget är rent, torrt och bärkraftigt. Så fungerar spårläggning: massan gjuts i hjulspår och sprickor och binder mot den gamla beläggningen utan fräsning. Lösa partier och skadad asfalt tas bort först, och underlaget ska vara fritt från vatten och smuts när massan läggs. Bär underlaget inte bygger vi upp det innan gjutningen.

Vanlig asfalt, asfaltbetong, innehåller hålrum och packas med vält för att bli tät. Gjutasfalt har mer bitumen och filler, saknar hålrum och flyter ut av egen vikt när den läggs varm. Den behöver ingen vältning och blir vattentät i hela sitt tvärsnitt, så den fungerar som både tätskikt och slityta. Gjutasfalt kostar normalt mer per kvadratmeter men håller längre på ytor med tung trafik och stora punktlaster.

Gjutasfalt används där ytan ska vara tät och tåla hög belastning. Vanliga användningsområden är brodäck, parkeringsdäck i flera plan, takterrasser, balkonger och innergårdar på bjälklag över garage eller lokaler. På vägar används spårgjutasfalt i hjulspår och på sträckor med tung trafik. Den fungerar också som tätskikt under plattor, planteringar och annan beläggning.

Livslängden beror på användning, trafiklast och hur underlaget rör sig. Rätt lagd gjutasfalt på en bro eller ett parkeringsdäck håller normalt i flera decennier, eftersom massan saknar hålrum och därför inte tar upp vatten som fryser och spränger ytan. I hjulspår på vägar med tung trafik håller gjutasfalt längre än vanlig asfalt. Skador kan lagas punktvis med ny massa utan att hela ytan läggs om.

Spårläggning innebär att hjulspår och sprickor i en väg dras igen med gjutasfalt, i stället för att hela beläggningen fräses bort och läggs om. Massan gjuts varm direkt i spåren, binder mot den befintliga asfalten och blir hård utan vältning. Metoden kräver ingen fräsning och kortare avstängning än en omläggning. ACME Gjutasfalts Teknik AB har tagit fram en egen spårläggare för större och mindre vägar och testar metoden i projekt med Trafikverket.

Gjutasfalt behöver ingen vältning och kan tas i bruk så snart massan har svalnat, oftast inom några timmar beroende på tjocklek och väder. Gångytor kan användas tidigare än körytor. Ska plattor, planteringar eller annan beläggning läggas ovanpå kan arbetet fortsätta direkt efter avsvalning. Vid spårläggning på väg släpps trafiken normalt på när den gjutna massan har kallnat, utan väntetid för packning eller härdning.